Bokrecension: Kristof, WuDunn ”Half the sky” (Arena, nr 1/ 2010)

 

Half the sky – Turning oppression inte opportunity for women worldwide

Nicholas D. Kristof & Sheryl WuDunn

- Knopf

Statistiken borde tala för sig. 

Det har dött fler kvinnor de senaste 50 åren, enbart för att de är kvinnor, än det dog människor under samtliga 1900-talets krig.

Under slavhandeln till USA skeppades 80 000 slavar om året från Afrika – i dag utsätts tio gånger så många kvinnor och flickor, 800 000, för trafficking varje år. Omkring tre miljoner kvinnor är slavar i dag.

Men de två författarna till ”Half the sky”, en gedigen uppgörelse med det globala kvinnoförtrycket, vet att vi är mer benägna att minnas och reagera på individuella exempel, än på siffror.

Det är till exempel svårt att glömma berättelsen om Mahabouba Mohammad, en etiopisk kvinna som såldes till en äldre man som 14-åring. Hon misshandlades och flydde till slut hemifrån, sju månader gravid. Hon fick missfall och placerades i en avlägsen hydda utanför sin by. Dörren lämnades öppen, så att hyenor skulle kunna äta upp henne. Hon lyckades hålla sig vaken hela natten och motade bort hyenorna med en pinne och nästa dag kravlade hon till grannbyn, där hon träffade en missionär som tog med henne till ett sjukhus i Addis Abeba. Där återhämtade hon sig, blev läs- och skrivkunnig och hon arbetar idag på sjukhuset som sjuksköterska.

Det lyckliga slutet är tyvärr undantag snarare än regel bland de mardrömslika livsöden som tecknas i ”Half the sky”.

Journalisterna Sheryl WuDunn och Nicholas Kristof har flera decenniers erfarenhet som utrikeskorrespondenter i framför allt Asien (de är det enda gifta par som tilldelats ett gemensamt pulitzerpris) och i ”Half the sky” har de två författarna en glasklar tes: det systematiska, globala kvinnoförtrycket är den största och viktigaste frågan för mänskliga rättigheter i dag. Om 1800-talets stora moraliska fråga var slaveriet och 1900-talets var kampen mot totalitära regimer så hävdar WuDunn och Kristof att 2000-talets viktigaste fråga är ”kampen för jämställdhet i utvecklingsländer”.

Denna mästerliga bok är till viss del resultatet av journalisternas egna frustration över de decennier de tillbringat som korrespondenter i kriszoner. Som nyhetsjournalister fick de ständigt skriva om de dagsaktuella händelser som gav rubriker, men lyckades sällan få in artiklar om exempelvis den långsamma, kroniska tragedi som utspelas på en bordell i Bangladesh.

”Om en berömd regimkritiker fängslas är det en nyhet, men det är inte en nyhet om 100 000 flickor rutinmässigt kidnappas och skickas till bordeller”, skriver de.

Något av det som gör ”Half the sky” så angelägen är att den envist ställer en grundläggande, konstruktiv fråga: hur förmedlar man denna information så att folk engagerar sig? 

En både dyster och hoppfullt konstruktiv slutsats som träder fram mellan raderna i ”Half the sky” är att det inte alltid räcker med att tala till människors hjärtan, utan det kan vara mer effektivt att tala till deras plånböcker. 

Globaliseringen och den ökade frihandeln de senaste decennierna framstår både som en av orsakerna till, och den potentiella lösningen på, det globala kvinnoförtrycket: dels har den fått trafficking och kvinnligt slaveri att nå rekordhöga nivåer, men det är också genom ekonomiska motiv Kristof och WuDunn hoppas hitta lösningarna på dessa problem.

De länder där kvinnor lever under hårdast förtryck är också de som halkar efter mest ekonomiskt. I ett av världens fattigaste länder, Yemen, arbetar bara 6% av kvinnorna. Jämställdhet är ofta den snabbaste vägen till ekonomisk stabilisering.

En minnesvärd anekdot kommer från ett Bill Gates-besök på ett seminarium om teknologi i Saudiarabien. En ung man i publiken frågade entusiastiskt om Gates trodde att Saudiarabien snart kunde bli en av världens ledande teknologinationer. Gates svarade: ”Så länge ni inte nyttjar hälften av landets befolkning har ni inte en chans”.

WuDunn och Kristof lyckas beskriva den komplexa problematik som präglar olika hjälporganisationers initiativ för att lösa dessa problem. Det vimlar av avskräckande och sorgliga exempel på hur organisationer med goda intentioner kan skapa katastrofala resultat, men författarna hittar också exemplen som faktiskt bidragit till verkliga förbättringar. På 300 sidor ritar de mödosamt upp en detaljerad karta över hur hjälparbete och kampen mot förtryck kan fungera på 2000-talet. Man slår ihop boken med en övertygelse om att alternativen är otänkbara.

Kommentera

Under Uncategorized

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s