Tea Party-demonstration i Washington DC, den 12 september 2009. (Foto: Martin Gelin).
”Inför kongressvalet i USA nu på tisdag är Teapartyrörelsen den stora, nya berättelsen – fenomenet som alla vill förstå sig på.
Men egentligen är berättelsen om Teapartyrörelsen lika gammal som USA. Den handlar om populism, patriotism och en instinktiv misstänksamhet mot statligt inflytande och maktcentralisering.
Bill Clinton förklarade nyligen rörelsens framgång med att USA ”är på väg mot en politisk era som saknar fakta” och det stämmer att många Teapartyanhängare, precis som flera tidigare, högerpopulistiska rörelser, har ett avslappnat förhållande till sanningen.
I stora drag utgörs Teapartyrörelsen av fyra falanger, som inte alltid kommer överens.
Dels finns de renläriga marknadsliberalerna som stödde Ron Paul i republikanernas primärval 2008.
Dels finns den äldre, kristna högern i sydstaterna, som röstat lojalt republikanskt sedan 1960-talet och är bekymrade över Obamas välfärdspolitik och den latinamerikanska invandringen.
Sedan finns de kulturella libertarianerna i framför allt USA:s väst ra delstater, som oroar sig för att demokraterna kommer att ta ifrån dem deras vapen och personliga rättigheter.
Och så till sist de rena konspirationsteoretikerna, som ifrågasätter om Barack Obama är amerikansk medborgare och tror att USA:s centralbank styrs av judiska familjer med en kommunistisk agenda.
Dessa grupper förenas i motståndet mot statligt inflytande, massmedier och mot etablissemanget i Washington DC i allmänhet.”
Läs hela artikeln.
Martin Gelin 